Just nu sitter jag och gör 3 saker samtidigt.
Jag gör samhällskunskapläsa, skriver blogginlägg och kollar på presidentceremonin.

Det är första gången jag kollar på en presidentceremoni. Det är första gången jag följt valet, åtminstånde lite. Visst har det mycket med att jag måste mogna och hålla koll på vad som händer i samhället men jag måste ju även veta någonting om presidenten som kommer styra USA under tiden jag är där.
Detta val hör dessutom till historian.
USAs första svarta president.
Det medför även en enormt hög säkerhet i Washington. Så fort han blev kandidat sattes det ett pris på hans huvud, det är säkert. Det är massor som skickat in hotbrev och bilder. Han lever som om han hade en prickskytt på varje hustak.

Just nu lyssnar jag på Baracks tal.

Jag hoppas framtiden är ljus, även om finanskrisen är en svår nöt att knäcka, och han avslutar kriget i Irak, men som det visar sig är han påväg att införa ett nytt i Afganistan. Det kommer att dra med sig enorma summor pengar, som gör finanskrisen ännu svårare att lösa.

Ärligt talat så är det första gången jag lyssnar på ett tal av Barack Obama. Gud vilken röst han har - kraftfull!
Men jag fattar inte så mycket, det är väldigt invecklat och mäktigt. Dessutom är jag inte helt koncentread på det just nu.
Är det så de låter i USA? Jag kommer att få kämpa för att prata sådär.

Jag hoppas att invånarna i staden dit jag åker om 7 månader, och alla andra i USA för den delen, är nöjda med Baracks insats. Jag vill inte komma till ett osäkert och missnöjt land.

Barack står inför många hinder och svåra uppgifter. Han är en av världens mäktigaste personer och lever varje dag i osäkerheten att han kanske blir skjuten, vart han är, när som helst på dygnet. Som sagt, säkerheten som satts in är enorm.

Han är en härlig person, inte sant?